-Jag har köpt Stena-aktier som inte finns, sa Beata precis innan hon snubblade på lådan med nonijuice som stod i hallen. 
-Finns de inte? sa Asta. Men jag ska ju åka till Skagen.
-Aktierna finns inte, sa Beata. Tvångsinlösta för evigheter sen. 
-Har du varit på Nordbanken nu igen, sa Coco. Jag har ju sagt åt dig att byta bank. 
-Som om de andra skulle vara bättre, fnös Beata. 
-Det finns mer eller mindre lättlurade, sa Coco. 
-Banker eller kunder? sa Beata och gned sig på knät. 
-Banker är som mosters medicin, sa Asta. Smakar illa och gör liten nytta. 
-Lär en avhållsamhet i bästa fall, sa Coco. 
-Du har alltså ingen bank, sa Beata. 
-På säkert avstånd, sa Coco. Min hålls på internet. Det minimerar besväret. 
-Men jag har en personlig bankman, sa Beata. Det är så himla praktiskt. 
-Åh, sa Coco. Det hade jag också. På Götabanken. På den tiden det begav sig. 
-Begav sig? sa Asta.
-Innan bubblan sprack -92, sa Coco. Det var härliga tider. Man fick freda sig för alla förslag på förmånliga lån som haglade över en. 
-Usch så hemskt, sa Beata. Att du stod ut.
-Han var snygg, sa Coco. Före detta fotbollsproffs och en fröjd att se i kostym. 
-Min ser ut som en frikyrkopastor, sa Beata. Låter som en också för den delen. 
-Totalt opålitlig med andra ord, sa Coco. Byt bank.
-Besvärligt, sa Beata. Och vad gör det för nytta?
-Många bäckar små, sa Asta. Kanske fattar de vinken till slut.
-Vi betyder ingenting för storbankerna, sa Beata. Inte ett skit. Vi är inte multinationella, eller heter Soros, eller är attraktiva för riskkapitalinvestorer. 
-Säg inte det, sa Coco. Vi har pratat med en intressant bank på Caymanöarna. 
-Och vad är det för skit som står och skräpar i hallen och attackerar oskyldiga människor? sa Beata och gav lådan en spark
-Noni-juice, sa Coco. Vildäppelextrakt från Tahiti. 
-Smakar illa, sa Asta, men gör en fenomenal nytta. 
-Till skillnad från annat här i livet, sa Coco. 
-Nyttigt för vadå? Bota liktorn och pogader?
-Absolut, sa Asta. Och astma och brännsår och inflammationer och brutna ben och livsångest och allt möjligt. 
-En perfekt affärsidé, sa Coco. 
-Världen är full av lidande, sa Asta.
-Hypokondriker brukar jag kalla det, sa Coco. 
-Intressant, sa Beata, så nu ska vi skratta hela vägen till banken istället? 
-Precis, sa Coco. Om vi inte köper guld och flyttar till Polynesien direkt. 
 

Arkiv

copyright  hamnqvist