Måndag den 16 juli 2001 Galen i Montalbano
-Madre mia, suckade Beata. Först värmebölja och sen det här. Jag emigrerar till Turkiet om det här vansinnet ska hålla på länge. -Vilket vansinne, undrade Asta och lyfte blicken från Mahjong-spelet på laptopen. -Coco, sa Beata. Alltid denna Coco. -Alltid denna vessla menar du väl, sa Asta som läste om sina Ture Tventon varje sommar. -Vessla är för snällt, sa Beata. Hon suger upp syret i luften och äter folk ur huset. Hon är skamlös och gränslös och vedervärdig. Fullkomligt vedervärdig. -Den vedervärdiga kvinnan från Säffle, sa Asta. Det är bra titel på en deckare. Lite Sjövall-Wahlöö över den. -Snart mördar jag henne, sa Beata. Häller arsenik i konjaken. -Morrhår i ärtorna, sa Asta. Det dödar inte på en gång. -Söver ner henne och dränker henne i badkaret. Beata försjönk i en tillfredsställande dagdröm om ond bråd död och ljuv hämnd. -Vad har hon gjort nu då, sa Asta. Skrämt dina beundrare på flykten? Gapat och skrikit på dina Örgryte-tanter igen? Beata vaknade med ett ryck ur sina lustfyllda fantasier. Hon tittade förtörnat på Asta. -Hon har begapat sig i den där polisen på teve, sa hon. Albani eller vad han heter. -Montalbano, sa Asta och fick också något drömmande i blicken. -Så nu ska alla dansa efter hennes pipa, sa Beata. Hon har tvingat mig att ställa in bridgen på måndagar och syjuntan när det går i repris. -Vilken otur då, mumlade Asta. Spelar hon in också? -Gör till och med säkerhetskopior och låser in i vapenskåpet, sa Beata. Dessutom har hon gömt nycklarna. Det är grymt irriterande. Det rasslade till i hallen, och Coco slängde ifrån sig solglasögonen på hatthyllan. -Ciao bella, utropade hon. Livet är makalöst underbart. Hon tog några graciösa hoppsa-steg på vardagsrumsmattan. -Jag landar i Palermo på söndag. Han möter mig på flygplatsen. -Spännande, sa Asta -Så trevligt, sa Beata översvallande. Asta tittade förvånat på henne. -Jag har ringt maffian, väste hon. -Men eftersom jag känner att jag har blivit en sann sicilianska i själ och hjärta, sa Coco, så kan jag inte åka utan er, min famiglia. Så ni följer med. Biljetterna är redan bokade. Är det inte härligt? -Jag ska bara ringa ett telefonsamtal, sa Beata och försvann. -Arrivederci Suecia, sa Coco och försvann i ett moln av parfym. -Arrivederci alltihopa, sa Asta, om vi har otur.
Arkiv
copyright hamnqvist |