Måndag den 26 november 2001 Tacksam existens
-Är du här nu igen, sa Coco. -Jag kan inte sova, sa spöket. -Så går det när man är sysslolös hela dagarna, sa Coco. -Beata snarkar, sa spöket. -Jaså det, sa Coco. En kudde brukar hjälpa. -Jag har försökt, sa spöket, men då började hon hosta istället. -Jag tror att hon är allergisk mot dun, sa Coco och zappade runt några varv på teven. -Du struntar i hur jag har det, spöket bittert. Ingen här bryr sig om mig. -Blir inte rädda för dig menar du? sa Coco. Vi är nog lite för rutinerade för det. -Har ni rutin på vålnader, sa spöket och lät en aning sarkastiskt. -Du tror inte på mig? sa Coco förvånat. -Klart jag inte gör, sa spöket. Människor är bara en produkt av våra fantasier. Se här. Spöket stack en hand genom Cocos knä. -Ingenting, sa spöket. Du finns inte. -Klart jag finns, sa Coco. Det är du som är en tveksam sort. Titta här istället. Hon svepte med handen genom den dimmiga figuren i soffan. -Så där kan du väl inte göra heller, sa spöket. -Stoppa mig då, sa Coco och boxade till med andra handen. Spöket gled upp mot taket. -Ta mig om du kan, sa det. Men det kan du inte. Du är kass, kass, kass. -Du din lilla dammråtta, sa Coco och slet åt sig sopborsten som stod bortglömd i ett hörn. Jag ska visa dig. -Vad sysslar du med, sa Beata sömndrucket. Städar du? -Dammråttan där i hörnet ifrågasatte min existens. Beata tittade oförstående på Coco. -Spöket, väste Coco. -Jaså det, sa Beata. Jag trodde att du blivit allvarligt sjuk. -Ni finns inte, pep spöket skadeglatt och hovrade runt taklampan. -Men du pratar ju med oss, sa Asta som också vacklat ut i vardagsrummet insvept i sitt täcke. Ser du i syne? Spöket retirerade in i ett hörn. -Jag vill inte vara ensam, kom det till slut. -Finns det inte gott om spöken någonstans, sa Asta. Råda säteri, Skansen Kronan eller Bubbles? -Det är klart, sa Beata. Så gör vi. -Det känns tomt, sa Asta några dagar senare. -Ja, sa Beata. Och inte visste jag att det fanns så många lik i garderoberna på en vanlig kommunal förvaltning. -Nej, man kan bli mörkrädd för mindre, sa Coco.
Arkiv
copyright hamnqvist |