-Champagne duger inte, sa Beata upprört.
-Men de hade bara Gula änkan, sa Asta.
-Man kan inte åka till Finland och komma hem med Gula änkan, sa Coco.
-Finland? Asta såg frågande ut.
-Du sa ju att Säkkijärvin kallade, sa Beata.
-Din finske tangokavaljer.
-Jaså han, sa Asta.
-Det låter som han är en i mängden, sa Coco. Har du samlat ihop ett helt harem?
-Eller har han friat? sa Beata.
-Karlar är så underliga, sa Asta.
-Berätta något som vi inte känner till, sa Beata.
-Han bjöd upp mig och så dansade vi lite den där kvällen, sa Asta. Du vet.
-Ja, ja, sa Beata. Tjata inte.
-Sen började han skicka sms och frågade om jag skulle följa med över helgen till Skagen.
-Friska takter, sa Coco.
-Sen när vi väl kom dit så visade det sig att han bokat bröllopssviten på Bröndums, bjudit in hela släkten och fyrtiotre barndomskamrater och föreslog att vi skulle förlova oss.
-Bara så där?
-Han tyckte inte att det var så mycket att divvla om, sa Asta. Och jag som inte hade med mig en kjol ens.
-Så du är förlovad nu då? sa Beata.
-Jag höll på att bli, sa Asta. Men sen gick elen.
-Jag har alltid undrat om inte Bröndums skulle behöva restaureras, sa Coco. Råttorna rasslar så frejdigt i väggarna där.
-Danskarna har ingen rutin på bygg- och hälsovårdsinspektion, sa Beata. Det är därför korvarna är så goda.
-Och röda, sa Asta. Det bästa med Danmark.
-För att inte tala om frallorna, sa Beata.
-Men hallå där, sa Coco. Vad hände med förlovningen?
-Jag fick lite kalla fötter, sa Asta. Det kom så plötsligt allting.
-Du smet?
-Jag träffade några killar från Hisingen som skulle åka hem med sista färjan, sa Asta. En kusin till Postis faktiskt.
-Världen är liten, sa Coco. Så du rånade baren och åkte hem?
-Jag satte upp allting på rumsnumret, sa Asta. Det fanns ju inte så mycket att välja på.
Säkkijärvin började pipa på Astas mobiltelefon.
-Oj, sa hon. Jag får nog byta abonnemang.
-Sätt skumpan på kylning, sa Coco. Det här måste firas.
-Absolut, sa Beata. Vodkamarinerade personalchefer får vi ta en annan kväll.



Arkiv

copyright  hamnqvist