-Det stormar på solen, sa Asta och tittade upp från den nya favoritsajten på internet.
-Det brukade blåsa på månen, sa fanskapet. Var är världen på väg?
-Osäkra tider, sa Asta och klickade vidare för uppförstoringar på en bubblande planet.
-Är det där solen, sa fanskapet och kikade från axeln.
-En sån där liten prick är lika stor som jorden, sa Asta.
-Kors, sa fanskapet.
-Och universum är ännu större.
-Tar det aldrig slut?
-Nej, sa Asta.
-Inte? sa fanskapet.
-Tar vårt universum slut så finns det nya, sa Asta. Och sen nya utanpå det.
-Wow, sa fanskapet. Svindlande.
-Otäckt svindlande, sa Asta.
-Det får en att uppskatta de små sakerna här i livet.
-Det får en att uppskatta en hjärna som kan förtränga det mesta, sa Asta.
-Du behöver inte oroa dig, sa fanskapet. Du är bra på det.
-Kanske skulle man skaffa sig en liten demens som extra försäkring.
-Du kan börja spela bingolotto.
-Jag kanske kan begrava mig i ett fritidsintresse, sa Asta. En hobby.
-Du kan hitta en otrevlig karl på internet, sa fanskapet.
-Vad skulle det vara bra för?
-Tar mycket tid och kraft, sa fanskapet. Tar tankarna från universum. Aktualiserar de små, vardagsnära frågorna.
-Om jag ska stoppa hans strumpor eller inte?
-Nå´t åt det hållet.
-Och det rekommenderar du?
-Kan du stoppa strumpor?
-Nej.
-Då får det bli Märklin-tågbanor eller makramé, sa fanskapet.
-En trevlig karl som knypplar, sa Asta. Det kan man bara hitta på internet.
Hon knappade in sig på Google och letade ett tag.
-Det verkar ont om trevliga karlar som knypplar, sa hon.
-Du har i alla fall inte tänkt på universums oändlighet på flera minuter, sa fanskapet.
-Universum?
-Om det tar slut eller inte, sa fanskapet.
-Det är världsliga problem, sa Asta och knappade vidare.
-Visst är det det, sa fanskapet och drog för gardinerna. Utanför sken månskäran så vackert intill Jupiter och Venus.

Arkiv

copyright  hamnqvist