-Deklaration, suckade Asta. Bokföring.
-Syndernas straff, sa Coco.
-Alltid samma visa varje år, sa Beata och lutade sig tillbaka.
-Jag begriper det inte, sa Asta. Vad är egenavgifter?
-Det är det du får tillbaka, sa Beata.
-Tillbaka?
-En skum historia, sa Coco, men det är tydligen så att först betalar man in skatt på företaget och sen får man tillbaka.
-Som kvarskatt då?
-Kvarskatt ska man betala tillbaka, sa Beata. Det är det som man fick kvar och som skattemyndigheterna vill ha.
-Men överskjutande skatt då?
-Överskjutande skatt är det som skattemyndigheterna får skjuta tillbaka, sa Beata.
-Bidrag till nästa års orgie i julklappar, sa Coco.
-Får man inte tillbaka pengarna förrän till jul?
Asta knappade förtvivlat på räknedosan.
-Om du har tur ja, sa Coco.
-Men det går inte, sa Asta.
-Så är det bara, sa Beata.
-Ni förstår inte, sa Asta. Det är era julklappar det handlar om.
-Riskerar du våra julklappar med feglir i deklarationen?
Coco och Beata stirrade på henne.
-Jag trodde att man fick tillbaka pengarna i augusti.
Asta tittade upp från sina tummade deklarationsblanketter.
-Inte om du har firma.
-Vad ska jag göra då?
-Anlita en expert, sa Coco.
-Börja fondera, sa Beata.
-Se dig omkring, sa Coco. Världen är full med nolltaxerare. Det är bara att dra av.
-Skattemyndigheterna kommer aldrig att godkänna en nolltaxering från mig, sa Asta.
-Klart de gör, sa Coco. Du kan få mina kvitton. Det sänker din vinst till ingenting.
-Får man verkligen dra av rysk kaviar?
-Ta det som representation, sa Coco.
-Eller investering i icke-EU land, sa Beata.
-Jag tror jag håller mig till frimärken, sa Asta.
-Så bygger man ingen förmögenhet, sa Coco.
-Du får börja jobba på Skandia, sa Beata. Där behöver de folk av din kaliber.




Arkiv

copyright  hamnqvist