-Är du nöjd med din juklapp, undrade Asta.
Fanskapet vände och vred på sin julklappscheck.
-Går den att lösa in fortfarande?
-Jag vet inte, sa Asta. Det är evigheter sen jag hade checkar.
-Fascinerande, sa fanskapet och tittade på underskriften.
-Jag hittade den i byrålådan för finanser, sa Asta. Tillsammans med gamla giroblanketter.
-Giroblanketter! Satt du och fyllde i såna för hand?
-Varje månad, sa Asta. Det ansågs progressivt att betala sina räkningar på den tiden.
-Vem skulle annars göra det?
-Banken förstås, sa Asta. Eller Posten.
-Ja tänk, sa fanskapet.
-Jag har sett att det finns de som går till Posten med sina räkningar fortfarande, sa Asta.
-De kanske inte har internet, sa fanskapet.
-Fast nu heter det Svensk Kassaservice, sa Asta.
-Det går fort att bli en förlorad generation nuförtiden, sa fanskapet.
-En teknisk landvinning till och de går i stå fullständigt, sa Asta. Teknikutmattade.
-Det måste vara samma människor som envisas med att faxa, sa fanskapet.
-Och har videobandspelare, sa Asta. Utan fjärrkontroll.
-Rullbandspelare.
-Kommer du ihåg de första mobiltelefonerna?
-Stora som resväskor, sa fanskapet. Och merparten var batteri.
-Kostymklädda unga män bar omkring på dem på stan och såg upptagna ut.
-Det var året efter att The Police gjorde en video där de pratade i walkie-talkie.
-Jättetufft.
-Mycket rart.
-Och så hade de hålkort på biblioteket, sa Asta, men nu är vi nere på 60-talet.
-Rymdåldern, sa fanskapet.
-Och tanterna som läste korr på lokal-tidningen kunde läsa direkt från hålremsan, sa Asta. Det är ingen som tror mig när jag berättar det men de var helt fenomenala.
-Homo sapiens är ett anpassningsbart släkte.
-Tänk att vi kommer ihåg hur det var, sa Asta.
-Det säger en hel del om hur gammal du är, sa fanskapet.
-Jag kan skicka sms, sa Asta.
-Men inte ladda ner mp3-filer.
-Man måste sätta stopp någonstans, sa Asta.

Arkiv

copyright  hamnqvist