Måndag den 7 juni 2004 Lite spa för pengarna
-Nu är det snart semester, sa Beata och vände ut och in på plånboken. -Var tog reskassan vägen? undrade Coco som låg på soffan och målade tånaglarna. -Titta inte på mig, sa Asta. -En del försvann i aktiespekulationer, sa Beata, och några korvören försvann när vi renoverade köket efter Astas matlagningskurs för cirkusartister. -Men det blev snyggt, sa Asta. -Problemet är att vi inte har råd med semester, sa Beata. -Hur ska vi då orka med den långa svåra hösten? sa Coco och blåste på sina tår. -Vi arbetar inte ihjäl oss, sa Beata. -Vi kan behöva luftombyte ändå, sa Coco. -Det står om spa i tidningen, sa Asta och visade upp en helsida i morgondraken. -Det har vi inte råd med, sa Beata. -Det vi inte har råd med kan vi göra själva, sa Coco. -Måste man inte värma en massa lera och ha badkar fulla med alger för att det ska räknas som spa? -Och? sa Coco. Vi har nytt kök och ett badrum som behöver renoveras. -Det är kanske inte en så dum idé i alla fall, sa Beata. En vecka senare ringde det på dörren. -Nu kommer vår första kund, kvittrade Beata och rusade ut i hallen. -Var det bara du? sa hon sen. Postis kom in med ett paket. -Det är till dig, sa han och räckte paketet till Coco. -Ah, lite undergörande medel från Moldavien, sa Coco. Det kom fram fort. -Flygfrakt, sa Postis. Vi fick det direkt från polisen som tog det vid gränsen. Det ringde på dörren igen. -Nu kommer vår första kund, sa Asta och gick ut i hallen. När hon stängde den igen några timmar senare suckade alla samfällt. -Det här gör vi aldrig om, sa Coco. -Det var ett förfärligt tungt fruntimmer, sa Postis och torkade svetten ur pannan. -Och krävande, sa Beata. Skulle ha massage och manikyr och uppassning och gud vet vad. -Det är det de betalar för, sa Coco. Det ringde på telefonen. Coco svarade. När hon lade på såg hon bekymrad ut. -Det var en kund till, sa hon. Ryktet har spritt sig om vår hälsobringande lerinpackning. -Vi öppnar inte, sa Asta. -Vi åker bort, sa Beata. -Vi skrämmer iväg dem, sa Coco. -Det ska inte vara så svårt, sa Postis tröstande. -Nej, det är vi också bra på, sa Coco och satte in vampyrtänderna.
Arkiv
copyright hamnqvist |