-Jaha, sa fanskapet. Ska vi leka Roomservice nu?
-Det här var värre än jag trodde, sa Asta.
-Vad hade du förväntat dig?
-En brandman borde ha det ordnat liksom, sa Asta och tittade ut över kaos. Vara redig.
-Inte undra på att han ville ha hjälp, sa fanskapet och sparkade undan en strumpa.
-Storstädning snarare, sa Asta.
-Det skulle göra underverk.
-Klarar vi det här klarar vi allt, sa Asta och grävde fram en hink under herrtidningarna.
-Intressanta avlagringar här, sa fanskapet och krattade under något som såg ut som en ryamatta. Nästan så att man anar nya livsformer.
-Jag kommer, sa Asta och fyllde på hett vatten i hinken. Låt dem inte rymma.
Under några timmar tömdes lägenheten på säck efter säck med bråte, tidningar, otvättad tvätt, matrester, tomburkar till ett helt kompani pensionärer, skruv, bult, sand, grus, bildäck.
-De ser inte så slitna ut, sa fanskapet om däcken.
-Ut, röt Asta.
-Ja ja, sa fanskapet och rullade ut dem i trappen.
-Väggarna ser inte roliga ut, sa Asta. Vi målar om.
-Brandgult, sa fanskapet. Jag ilar.
-Se om du hittar några containrar på vägen. Han behöver nya möbler.
-Ölbackar har sina begränsningar, sa fanskapet.
-De gamla i trä var bättre, sa Asta.
Fanskapet kom tillbaka efter ett tag släpandes på färgburkar och en rulle.
-Ny matta, sa han stolt. I jämförelse med den gamla alltså.
-Falsk handknuten, säkert 500% rabatt på Första Långgatan 1993, sa Asta. Ett fynd.
-Och nästan oanvänd, sa fanskapet. Bara lite sliten i mitten.
-Där ställer vi bordet jag hittade på vinden.
-Nu börjar det se nästan mänskligt ut, sa fanskapet och skådade ut över rummet.
-Trendigt 70-tal, sa Asta.
-Bättre knarkarkvart, sa fanskapet.
-Vi kan vara nöjda, sa Asta.
-Fantastiskt, sa brandmannen när han kom in i den nyrenoverade kvarten. Hur har ni lyckats?
-Såpa och vatten, sa Asta.
-Gott om sopsäckar, sa fanskapet.
-Rolig katt du har, sa brandmannen och kliade fanskapet bakom örat. Du vill inte flytta in?
-Tror inte det, sa Asta. Jag måste spara på krafterna.



Arkiv

copyright  hamnqvist