Måndag den 3 oktober 2005 Det mest förbjudna
-Nu drar det ihop sig, sa Beata. -Det trodde man inte, sa fanskapet. -Tänk vad tiden går, sa Asta. -Nu slutar ni tjata om detta, sa Coco och slängde en Vogue i väggen. -Vad ska vi ge henne, sa Beata. -Lugn och ro, sa Coco. -Jag tycker att vi samlar ihop till spa, sa Asta. Spa är bra. -Slätar ut en och annan rynka, sa Beata. -Shh, sa fanskapet. -Här has inga rynkor, sa Coco och kisade ursinnigt på dem där de satt i soffan och kucklade. -Jodå, sa Beata, en och annan har du allt. -Men det är naturligt i din ålder, sa Asta. -Här has ingen ålder heller, röt Coco. -Snart har du massor med ålder, sa Beata. Om två dagar närmare bestämt. -Jag vet folk som planerat i åratal för sin födelsedag, sa Asta. -Jag planerar ett mindre massmord, sa Coco. -Då får du inga paket på din 50-årsdag, sa Beata. -Här has ingen 50-årsdag, sa Coco och damp ner i soffan. -Har jag inte talat om det för er, sa fanskapet. Man tar inte det ordet i sin mun. -Han har rätt, sa Coco. För en gångs skull. Fanskapet klappade henne uppmuntrande på lillfingret. -Tids nog är ni där, sa Coco. Vill ni att alla tjatar om uppvaktning? Kräver buffé och otäckt bubbelvatten i svårdiskade glas? Bränner cd-skivor med Sven-Ingvars bästa? -Sven-Ingvars, sa Beata. Så pervers kan väl ingen människa vara? -En 50-årsdag lockar fram det sämsta i dem, sa fanskapet. -Så jag tänkte vara diskret, sa Coco. -Du smiter med andra ord, sa Beata. -Jag åker bort en sväng. -Med de här, sa Beata och viftade med några flygbiljetter. -Ja, sa Coco. -Ska vi bränna upp dem, sa Beata. Eller vad tycker du? Coco kastade sig över soffbordet för att rädda sitt flyktförsök. Beata försvann bakom soffan. -Du behöver inte vara orolig, sa Asta. Vi ska också åka. -Vem vill gå miste om en månad på Bahamas, sa Beata bakom soffan. -Kocken är visst bra på crème caramel har jag hört, sa fanskapet. -Och vi behöver lite semester, sa Asta.
Arkiv
copyright hamnqvist |