-Hemma är allt bra bäst ändå, sa Asta och sträckte ut sig framför teven. Rinnande vatten, en varm dusch, mat som går att äta. Vad mer kan man begära?
-Äventyr? sa fanskapet och makade undan henne från favoritkudden. Stimulans? Uppfräschade attityder?
-Strunt, sa Asta. Man är som man är.
-Jag undrar jag, sa fanskapet. Förändring ska man inte underskatta.
-Nu är det CSI, sa Asta. Jag kan inte leva utan Crime Scene Investigation. Tyst med dig.
-Blod, död och undergång, sa fanskapet. Kantat av hårstrån och cellprov.
-Intressant, sa Asta.
-Tillrättalagt, sa fanskapet.
-Säg inte att det bara är på film, sa Asta. Otäcka saker händer hela tiden.
-Det finns många hårstrån som aldrig upptäcks, sa fanskapet allvarligt. Många dna-prov som aldrig blir tagna.
-Glädjedödare, sa Asta.
-Realist, sa fanskapet och gnagde på ett popcorn.
Bilderna rullade fram på teverutan. Välklädda, solbrända människor utövade dubiösa partnerbyten och ett lik hittades snyggt placerat i en fontän.
-Det känns lite ytligt, medgav Asta efter ett tag.
-Det är ditt favoritprogram, sa fanskapet.
-Mmm, sa Asta och knäckte de sista hårda majskornen med molarerna.
De tittade vidare. Utredningen fick ett oväntat genombrott tack vare en bevakningskamera.
-Rafflande, sa fanskapet.
-Inte speciellt, sa Asta.
-Har teven tappat greppet om dig?
-Är det här allt?
-Vad menar du?
-Ska livet vara så här inrutat?
Asta snurrade några varv på ryamatten och kom upp på fötter.
-Det är väl vad man gör det till, sa fanskapet och puffade till kudden.
Asta bläddrade febrilt i morgondraken.
-Vad letar du efter, undrade fanskapet och zappade mellan reklaminslagen.
-Det fanns billiga resor till Mexico här någonstans.
-Vi har precis kommit hem till rinnande vatten, en varm dusch och mat som går att äta.
-Jag har hört att maten är väldigt god i Mexico, sa Asta.
-Men hemma är ju bäst?
-Lite variation har man aldrig dött av, sa Asta.



Arkiv

copyright  hamnqvist