-Nej, nej, nej, sa Coco. Det är inte bra, det fungerar aldrig.
-Vadå, sa Asta och tittade upp från popcornskålen som hon höll på att rensa från små, genombrända, knapriga popcorn.
-Beata sa att hon hittat dig i sängen med en halv kyckling och MTV på full volym.
-Ja, sa Asta och såg frågande ut.
-Asta, det är inte depraverat. Det är inte ens perverst, sa Coco och skakade på sitt nystylade åttiotalsburr. Det är bara helt absurt.
-Än sen då, muttrade Asta surt och krafsade runt i popcornen.
-Kycklinglik i sängen, Coco himlade med ögonen. Om du hade suttit där med ett halvt dussin ostron, en flaska champagne och något vackert att titta på, men det här. Urtvättad t-shirt, tallriken på magen och ensam! Det är misär.
-Det är mitt liv, sa Asta och började bita på nagelbanden. Jag gör vad jag vill med det. 
-Sen undrar jag vad det är, fortsatte Coco envetet och pekade på elementet. 
-Vilket, sa Asta och vägrade titta upp.
-De där trasorna som hänger över elementet, sa Coco med eftertryck och tände en eftermiddagscigarrill. 
-Jag har tvättat upp lite underkläder och vad är det med det då? returnerade Asta med ett uns skärpa i rösten. Du vill väl inte att jag ska gå omkring oren?
-Har du aldrig funderat på att köpa nya någon gång? sa Coco och letade efter en askkopp. Lite snyggare saker? Något som inte är bomull, storlek Sahlgrenska?
-De är bekväma, protesterade Asta.
-Bekväma, fnös Coco. Det är långkalsonger också, och hur sexigt är det?
-Du har ju ingen fantasi, sa Asta. Det är väl vad som är inunder som räknas?
-Bekväma karlar ska man akta sig för, sa Coco och bet i cigarrillen. Det slutar bara med Bingolotto och en veckas semester på Åby travbana. En sån som lyxar till det med pizza på lördag - du kan glömma räkor och vin, det är för avancerat. Charter är inte ens tänkbart. 
-Du är bara fördomsfull, sa Asta och såg vacklande ut. 
-Så nu talar vi allvar, sa Coco och blåste några rökringar. Det här är ingen barnlek. Du är snart fyrtio och ogift. 
-Det är du också, sa Asta snabbt.
-Jag har inte tid med äktenskap, sa Coco. Det tar för mycket tid och så blir det så trassligt med älskare när man bor ihop. Karlar är så känsliga. 
-Jag tycker inte heller om att bli bedragen, sa Asta i försvar för de stackars satarna.
-Men du, sa Coco utan att lyssna på inpasset, du är en trygghetssökande individ utan riktning och mål i livet. Du behöver en man. Ett gediget balanskonto att luta dig mot.
-Äh, sa Asta och stirrade in i den släckta teverutan. 
-Då kan man inte hänge sig åt bekvämlig misär och loppa runt i säck och aska. Då får man arbeta sig upp här i livet. Vässa armbågarna. Slipa stilen. Sikta mot stjärnorna.
-Jag törs inte, sa Asta.
-Du har inget val, sa Coco. 
-Jag har höjdskräck, sa Asta.
-Det är ingen ursäkt för att kräla i stoftet, sa Coco.
 

Astas arkiv

copyright  hamnqvist